Gäsp!!

Var uppe klockan 3 inatt och jagade hostmedecin och kallt omslag till febrige mannen.

Gissa vem som envist fasthöll att han skulle till jobbet idag.....japp, febrige mannen.

Gissa vem som ibland är tjurigare än både en gammal gris och mig....japp, febrige mannen.

Men han är min, och han är go och jag älskar honom väldigt fast han är tjurskallig som få - eller kanske för att....

Ska också för sakens skull förtydliga efter gårdagens inlägg att jag för tillfället mår prima, jag har ju sedan ett tag tillbaka slutat med kampsport (något som sliter enormt på leder och muskelfästen) och jag har inga planer att börja dansa balett.

Jag har fått stirkta order om att ju muskulösare jag är, desto bättre för mig och min kropp.

Att jag ska investera i riktigt bra löparskor - Har jag redan.

Och att jag helst inte ska syssla med löpning i skog, typ orientering då ett rejält feltramp skadar mig mer, eller jag kanske ska säga snabbare, än en person med fastare bindväv - eller som doktorn sa;

- I "ytterlighetsrörelser" - dvs vrickningar, diskar, ledband osv - jag får helt enkelt hålla mig på spåret i mesta möjliga mån....helt ok med mig.

Oooooh , vilken ynklig liten skör varelse jag känner mig som!!! He he he.....

Nej, svårigheter är till för att övervinnas!!

(Bilder: Cafepress, Muffie)