tisdag 26 januari 2010

En glimt av en underbar dag...

Jag har varit lite dålig på att skriva ett tag men det har varit fullt upp för nyblivna frun. Här kommer i alla fall ett par av Brigittes fantastiska bilder från en för oss, oförglömlig dag.



(Foto: Brigitte Grenfeldt)

onsdag 20 januari 2010

Spoiled...

Totalt bortskämd från tidig morgon till sen kväll.
Det är rätt möjligt att vi inte kommer att minnas hur man gör saker själv här hemma.
Minsta lilla önskan blev uppfylld på ett ögonblick med ett stort leende - Oj, vad jag skulle kunna vänja mig vid att ha det så jämt!!

Saknas något på rummet, shampo, munvatten, bodylotion....luft luren på telefonen så står det inom ett par minuter någon utanför dörren med famnen full.
Skulle poolhanduken bli lite blöt och läskig, byts den genast mot en ny.
Hur vill du ha dina ägg på morgonen??
Det står en speciell kock och väntar på att få höra vad du är sugen på när du kommer ner till frukosten.
Eller du kanske är mer sugen på tunna pannkakor med färska jordgubbar, melon och äpplen...eller kanske våfflor??
Jag vill åka TILLBAKA!!!

Ska bara packa om väskan först.

Ett STORT grattis skickas idag också till goa Ulrica - Som fyller år!!
TUT OCH FANFARER!!
Eller som de säger i Egypten.... Tut-an-ca(n)mon!!

måndag 11 januari 2010

Groomzilla??

Snart packad....
VA?!?!! En måndagmorgon, tänker ni.
Men ja, så är det väskan är snart helt klar, bara det som lätt blir skrynkligt är kvar att packa ner. Det bär av imorgon bitti.

Vi har så smått börjat smälta bröllopet och alla små detaljer som man kommer på i efterhand.
Mannen hade sagt till alla väninnor som skulle ha något med mig att göra innan vigseln;
- Håll henne LUGN!!
Han ville inte ha någon dreglade, morrande kvinna som levde runt som en dåre den dagen.

Morgonen kommer....
Vi äter en lång, lugn frukost ihop...
Jag hade gjort allt klart med nödkit, packning, dubbelkoll, trippelkoll....extrakoll (för säkerhets skull) kvällen före.
Jag hade till och med hunnit med sminktips till mor och manikyr på mannen, modern, fadern och brodern.
Chauffören T kommer som avtalat och i god tid. Bästa väninnan kommer travande i god tid. Jag strövar runt och organiserar, vad ska var....allt är fortfarande lugnt och stilla.
Vi åker och sedan bryter det tydligen lös....

Bestman kommer naken - Nåja, han har glömt sin kostym hemma. Det är LÅNGT hem.
Sonen och mannens syster kör vilse och behöver guidehjälp - TRE gånger. De är på väg åt alla väderstreck samtidigt.
Detta innebär i sin tur att sonen inte kommer att hinna till oss i tid för att få sin kostym och byta om.
Under tiden sitter jag och väninnan hos frisören, som berättar att hon inte tagit i tillräckligt i tid för att hinna oss båda klara till fotograferingens start.
Detta löste sig dock hyfsat smidigt med att chauffören fick köra två vändor.

När jag landar på Söderås möts jag av en stressad man som andlöst säger;
-Du skulle aldrig TRO vad som har hänt!!!
Så tar han ett djup andetag för att berätta om alla turer.
Då går vår fotograf igenom kartongen med blommor som männen hämtat upp och säger;
- Var är brudbuketten??
Då saknas både brudbukett och tärnbukett....

Mannen nästan studsar, kastar sig på telefonen och "diskuterar" händelsen med blomsterbutiken.
10 minuter senare står vi med blommorna på plats.....han tog nog i en del.

Bestman har under tiden fått sin kostym levererad av några bröllopsgäster, som bor i närheten av honom.
Sonen har anlänt till hotellet och bytt om.
Allt känns helt strålande....det löser sig ju.
Får då förklarat för mig hur många som min blivande äkta hälft skrikit åt under morgonen - Han hade tydligen hunnit med några stycken...
Helt otippat har vi alltså haft en Groomzilla lös, jag kände mig (trots omständighetrna) väldigt lugn och skötsam.
(Bild: NYtimes)

fredag 8 januari 2010

Grrrr......snörvel....grrrr...harkel och host

Jag är inte en sån som brukar godkänna svängningar i hälsan hos mig själv.
Synnerligen inte något så fånigt eländigt som snuva.
Dagarna inna bröllopet kände jag ändå att något var lite off, sov så fort jag kom åt, orkade inte lika mycket på gymet, pulsen rusade när jag sprang och jag tänkte - JÄKLAR!! INTE NU!!
Det höll sig ändå hyfsat i styr och jag pysslade om mig lite extra med varmt om fötterna och vitaminer och så.
Igår kände jag mig väldigt vissen och drack massor av thé med honung, nös och stod i. Imorse hade jag knappt någon röst och snuvade och hostade och snöt.

Hmmm, vi åker till Egypten inom några dagar. Det här är inte alls särskilt passande...

Har legat i soffan med en massa kuddar och en filt hela dagen, kört nästan varenda huskur jag kan komma på och känner mig faktiskt lite bättre.
Rösten är tillbaka om än lite rostig och det gör inte lika ont i halsen och bröstet.
Jag SKA bli frisk, NUUU!!
Snuva är för veklingar!!
Nåja, tur i oturen att bacillerna höll sig i schack några dagar.
Urläckert med maffig brudklänning och rinnande, knallröd näsa....NOT!

torsdag 7 januari 2010

Transporterad med stil!!!

Tänkte visa vad vi hade nöjet att åka i från kyrkan.....en Maybach 62:a.
Det kändes som en smekning att sjunka ner i dessa skinnsäten - De var ta mig sjutton mjukare än mig (de har använt en bra bodylotion till de här kossorna, tänkte jag).
Att rulla iväg i den här kändes som att flyta fram, inte det minsta gupp eller skakade i glasen och vår Veuve Clicquot, benutrymmet räckte till med råge (det var smidigt till och med i brudklänning), allt detta toppades med en massa knappar som mannen kunde leka med.
Tror inte jag behöver förklara att jag inte tänkt kliva ur och att jag nu funderar på hur vi ska finansiera ett byte av BMW:n.
Tusen tack till T och J som ordnat denna överaskning.

(Bilder: Tuningnews, Mosautorent, Maybachusa)

onsdag 6 januari 2010

Att det ska vara så svårt!!

Håller för tillfället på att lära munnen mitt nya efternamn.
Stökigt!!

Funderar på att ringa skattmasen och lägga till mellannamnet; Ööööööh
- Hej, det är Maria Öööööh...osv.


söndag 3 januari 2010

Nygift....

Vaknade i bröllopssviten imorse och kröp tätt intill mannen, lite småkyligt i rummet men under vårt täcke var allt varmt och mysigt.
Vi bullade upp med kuddar, hissade upp hissgardinen, drog täcket upp till näsan, kröp tätt ihop och tittade på soluppgången tillsammans - Sedan somnade vi en liten stund igen, innan det var dags att tassa iväg och träffa alla gästerna för frukost.
Berättar mera senare....

(Bild: Villa Söderås)

lördag 2 januari 2010