Dagsformen...

...är en aning mörbultad. Denna veckas ridlektion bestod i markarbete med bommar o.s.v. Väldigt lärorikt och kul men rätt krävande, särskilt då jag fortfarande hade känningar sedan sist. Efter 40 minuter av lektionen var jag övertygad om att benen blivit ca 10 centimeter längre för att ljumskarna töjts ut. När vi satt av efter lektionen kändes gångstilen som Zeb Macahans. Så jag tog mitt goa sto och vaggade mot stallet. När jag väl hemkommen hasade mig ur bilen, möttes jag av M:s bekymrade min i köksfönstret.

-Har det hänt något, har du gjort dig illa? undrade han så fort jag satt foten innanför dörren. Orsaken till detta bottnar i att jag för två år sedan låg helt nedbäddad ett halvår efter ett rätt elakt diskbråck....gångstilen var tydligen rätt nära hur jag såg ut när jag började komma på benen igen. Fnissandes och stönandes förklarade jag att allt var lungt men att jag trodde att jag var på gång att gå mitt itu. Hoppas jag hinner återhämta mig till nästa vecka då jag behöver ett par pigga ben till hoppningen.

(Bild från retrovisorpop.wordpress.com)